-"Du vet att pappa älskar dig, han älskar dig väldigt mycket, de här är vår lilla hemlighet, så här gör man när man älskar någon, talar du om det för någon så kommer dom ta mig i från dig och det vill du väl inte"
När jag var runt en 7 år träffade min mor en ny man. Han blev genast omtyckt av alla närstående och han tog mig och min lille bror som sina egna mer eller mindre på en gång. Vi kallade honom pappa och han fick min mor att le igen. Jag kommer ihåg att första gången som han följde med min mor till skolan för att hämta mig så frågade jag honom om han tänkte flytta in, till svar fick jag "vi får allt se" och sen skrattade vi alla 3 gott. Jag kommer i håg det som om det var igår.
Tiden rullade på, han flyttade som sagt in rätt fort tillsammans med oss. Jag kommer ihåg att vi bodde i en lägenhet, jag delade då rum med min bror under den korta stunden vi bodde där. Ska jag vara ärlig kommer jag inte ihåg alls mycket från just den tiden när vi bodde där, dels tror jag det beror på att allt gick så fort. Det var då jag fick sluta vara ett barn, fick vara "vuxen".
Jag och min bror älskade denna man, han var ju vår "pappa" som vi såg det. Han lekte alltid med oss, han var som ett stort barn själv. Vi var en lycklig familj.
En kväll när vi lagt oss för att sova, hör jag hur sovrums dörren in till mig och min bror öppnas. Han tittar in "är du fortfarande vaken". Jag svarade och sa att jag inte kunde sova. Små lätta snarkningar hördes från min älskade lille bror som låg bara någon meter i från mig i sin säng. Han klev in i sovrummet, hävde igen dörren lite bakom sig, gick fram till min säng. Pussade mig i pannan, la sig ner brevid mig. Jag kommer ihåg att jag tog det som kärleksfullt först, att det var fint och mysigt att han kom in och höll mig sällskap där jag låg och inte kunde sova. Vi pratade, om vad kommer jag inte ihåg. Jag började bli mer och mer trött. När jag halvsover känner jag att han kryper ner under mitt täcke. Jag reagerade inte mycket på de, utan tänkte väl mer att han kanske fryste, eller att han skulle sova där inne mes oss.
Men ack så fel jag hade.
Jag känner hur hans kalla händer rör vid min kropp, först smeker han mitt hår, sen smeker han min mage och mina lår, insidan av låren. En bra stund ligger han så, jag blundar och ligger stel som en pinne. Han rör vid troskanten av mina trosor. Sedan reser han på sig och går ut ur sovrummet.
Det var första gången han gick för långt!
Det var första gången jag hade känslor inom mig som jag inte kunde förklara!
Det var första gången jag hade känslor inom mig som jag inte kunde förklara!
Dagen efter så var det som att inget hade hänt. Vi alla skojade och lekte på som vanligt och jag började tänka att jag måste drömt, att det var en mardröm att det inte hade hänt. Det gick någon vecka, sen hände samma sak igen. Bara att den här gången pussade han på min kropp. Mina små lår, knubbiga händer och mage.
Åter igen låg jag stilla som en stel pinne, med min bror bara någon meter i från mig sovande. Jag ville skrika, jag ville säga åt honom att sluta. Men samtidigt så gjorde ju han inte illa mig. Den här gången blundade jag inte. Han såg på mig och sa "Du vet att pappa älskar dig, han älskar dig väldigt mycket, de här är vår lilla hemlighet, så här gör man när man älskar någon, talar du om det för någon så kommer dom ta mig i från dig och det vill du väl inte" Jag svarade att det ville jag ju inte. Men det jag inte förstod var varför det kändes så fel!?
Min bror började röra på sig i sängen intill och jag hörde hur min mor spolade från toaletten. Han försvann fort ut ur sovrummet.
Den natten låg jag vaken länge.
Jag funderade över det han sagt. Jag ville ju inte att jag och min bror skulle förlora vår "pappa", jag ville inte att min mamma skulle bli arg, och jag ville inte ställa till med några problem. Jag tänkte det var bäst om jag var tyst, och så blev det!
Jag var mycket hos mina morföräldrar under min uppväxt. Älskade att vara hos dom. Jag älskade dom högt och dom mig. Jag kände mig nästan som deras favorit barnbarn, inget dom skulle erkänna eller säga. Men jag kände mig otroligt speciell och älskad av dom.
Tiden rullade på, mina nattliga besök i sovrummet upphörde. I Skolan började problem att dyka upp i stället.
Jag hade svårt med att koncentrera mig, när jag inte riktigt förstod så tappade jag lusten att hänga med och pysslade hellre med annat. Jag var omtyckt i min klass, men var mobbad titt som tätt. I bland passade man inte in och andra gånger gjorde man det. Barn är ju som dom är, inget jag funderade över då utan tog det som det kom. Jag hade ju alltid någon att leka med.
Det gick nog 1-1½ år, sen flyttade vi från lägenheten där vi bodde och till ett hus. Under den här perioden så hade även min mor och min "pappa" fått barn tillsammans. Så nu hade jag fått en till bror. Jag var nu 11/12 år gammal, kommer inte riktigt håg på pricken.
Nu började dom nattliga besöken igen.
Han kunde vara i badrummet, sätta i gång duschen och komma in i mitt sovrum, eller först duscha och sen komma in. Han kröp ner brevid mig och smekte mig som han gjort förut. Just den här gången som jag kommer ihåg var att la sig på mig, tryckte sig mot mig. Tog tag i mitt huvud och tryckte in sin tunga i min mun. Jag kommer ihåg att det smakade så illa, jag spydde nästan. Han virvlade runt där inne och tryckte sin kropp mot mig. smekte mig.
Det på gick ett tag, att han gjorde just det, körde in sin tunga, la sig ovanpå mig, smekte min kropp.
Det här höll inte på varje natt. I bland kunde det vara några nätter eftervarandra, i bland kunde det ta veckor, månader för varje gång. En natt när han kom in så kommer jag ihåg hur han för första gången slet av mig mina trosor och började smeka mitt underliv. Han slickade på sina fingrar och la sig på mig, tryckte sig mot mig, kände hur tyget på hans underkläder tryckte mot mitt sköte.
I dagens läge så funderar jag ofta på varför jag inget sa, varför jag inte bara talade om för min mor vad som hänt/hände. Varför jag inte sa i från. Till slut var det som att en del av mig ville att han skulle komma till mig på natten, röra vid mig, ta vid mig. Säga alla dessa fina saker. Jag trodde det var rätt till slut.
Ingen visste vad som hände där i mitt sovrum på natten, ingen visste vart hans tunga, och stora händer var på min lilla knubbiga kropp. Ingen visste att ett barn blev SEXUELLT UTNYTTJAD av någon hon kallade PAPPA!!
Ingen visste vad som hände där i mitt sovrum på natten, ingen visste vart hans tunga, och stora händer var på min lilla knubbiga kropp. Ingen visste att ett barn blev SEXUELLT UTNYTTJAD av någon hon kallade PAPPA!!
När jag var 13½ nå sånt så kom alkoholen in i mitt liv. Den lindrade alla dessa spöken/demonerna jag hade i huvudet. Dom tystades ner, och skammen och oförståndet i vad som hände mig försvann. Ju mer jag drack dessto mer "fri" kände jag mig. Jag förlorade min oskuld till en kille som var 18 under den vevan med. Jag tyckte inte alls om honom, jag tyckte rätt illa om honom. Men han var på mig rätt ofta när vi var på samma fester, kladdade och ville kyssas, så efter att jag 1 gång fått i mig föör mycket så gick jag med på det. Allt som snurrade i mitt huvud var att det var lika bra att han fick ta den innan min "pappa" gjorde det. Jag kommer ihåg att den här killen var försiktig, han var rädd att göra mig illa. Jag kommer ihåg att jag skrek åt honom att bara köra in den, få de överstökat!
Jag kommer ihåg smärtan jag kände, jag kommer ihåg att jag grät.. Flera gånger under den natten hade vi sex. På morgonen när jag vaknade smög jag ur sängen där vi låg, in till badrummet och spydde. Dels för att jag drukit för mycket dagen innan, och dels för det jag gjort. Jag gav bort en del av mig till någon jag inte ens tyckte om, någon jag inte brydde mig om eller älskade. Jag grät, klädde på mig mina kläder och begav mig hem.
Åter igen sa jag inget till någon, höll det för mig själv. Killen jag vart med såg jag inte fler gånger efter den kvällen heller. Fick höra att han och hans pappa flyttat ner till göteborg eller nå sådant.
När jag väl kom hem så var jag ensam, jag ställde mig i duschen och där stod jag många timmar. Jag skrubbade min kropp, grät hysteriskt. Jag trodde att duschen skulle skölja bort alla mina bekymmer. Jag kände mig smutsig.
Livet fortsatte som vanligt, skola, vänner, festande, började röka, ja vanliga cigg inget annat. Har aldrig tästat någon form av droger förutom alkohol och tobak.
Jag började även snatta. Då pratar vi STORA mängder. Det var allt från pennor till smink och parfymer. Men till slut åkte min vän ditt och vi började ta det mer lugnt. Jag åkte aldrig dit, jag var väl smidigare kanske jag vet inte. Inget jag är stolt över iaf.
Så kom det en natt, en natt som för alltid kommer att finnas kvar i mitt minne, som alltid får mig att vilja spy, som får mig att äklas och som i dagens läge för mig att känna sånt otroligt HAT!!
Den här natten trängde min "pappa" in i mig. På ett underligt sätt kommer jag ihåg att jag var glad över att jag redan hade "gett" min oskuld till någon annan. Jag kommer ihåg hur han flåsade och tryckte sin tunga i min mun.
När han var klar lämnade han en stor kletig pöl på min mage. Jag visste inte va det var, när jag vart med killen innan hade vi haft kondom och då hade jag ju inte fått se, eller känna någon smet. Han hämtade papper torkade av mig, och sedan gick han.
När jag var 14 nå sånt så hade inte min mens kommit som den skulle. Jag skrev då ett sms till "pappa" och sa det. Han sa att om jag var med barn var det bara att ta bort det, och att han tyckte jag skulle söka upp ungdomsmotagningen och få p-piller så slapp jag oroa mig över såna saker som barn.
Jag kommer ihåg att jag gruvade mig nå otroligt när jag var upp på ungdomsmotagningen och gjorde ett gravtest för första gången. 14 år gammal, där satt jag. Dom 5 min som jag fick vänta på svar var dom jobbigaste 5 min jag vart med om. När barnmorskan till slut kom och hämtade mig och berättade beskedet jublade jag. Hon ställde massa frågor, och frågade om jag ätit p-piller innan m.m.
Sen frågade hon om jag och min pojkvän inte använde kondom när vi hade sex.
Pojkvän!? svarade jag.
Jaa, eller är det bara någon du träffat tillfälligt!? Frågade hon.
Nee, jaa.. svarade jag osäkert.
Jag kunde ju inte säga saningen, de visste jag ju. Det gick ju bara inte!
Till slut så hämtade hon ett papper som jag skulle fylla i, sedan fick jag 3 månaders prov på en sorts p-piller. Om dom funkade skulle jag få för 1 år som jag skulle få hämta ut.
Dagen efter jag vart på ungdomsmotagningen kom min mens och
ingen var gladare en jag att den kom.
ingen var gladare en jag att den kom.
Tiden rullade på, och jag var mer sällan hemma. Jag var ofta hos mina morföräldrar eller hos vänner. På helgerna festade jag gärnet. Jag träffade många "trasiga" människor under den perioden. Jag var fortfarande tyst över det som hände hemma. Skolan gick mer och mer åt helvete. Jag var inte där, skolkade mycket. Helgerna bestod bara av att supa, det var mitt mål. Försöka få problemen att försvinna, jag tänkte aldrig på att dom kom tillbaka hårdare för varje gång iaf sen.
När jag var 15½ sa jag i från till "pappa".
Jag var små full en kväll, det var bara han och jag hemma. Jag sa åt honom att om du rör mig 1 gång till, kommer in till mig på natten och lägger dig i min säng så talar jag om för ALLA vad du gjort. Sagt och gjort, han slutade med att röra vid mig, han slutade komma in till mitt sovrum.
Han passade dock på att krama mig och kittla mig m.m när min mor eller mina bröder var i närheten. Eftersom han visste att jag inte sa nått då, jag kunde ju inte bli arg då, eller skrika rakt ut.
När allt slutade, så började skammen komma.
Jag kände mig smutsig, äklig.
Jag kunde inte förstå vad som hänt, kunde inte sätta fingret på det.
Var det mitt fel!?
Jag kände mig smutsig, äklig.
Jag kunde inte förstå vad som hänt, kunde inte sätta fingret på det.
Var det mitt fel!?
Det gick nått år och han gick bakom ryggen på min mor med en annan kvinna. Min mor slängde ut honom och han flyttade ut. Ingen var mer lycklig en jag. Men självklart var jag ledsen för min mors skull. Men personligen kände jag mig "fri". Nu fanns han inte kvar, nu bodde han inte med oss längre, nu slapp jag hans blickar, hans kommentarer och nu slapp jag se honom. Han flyttade ner över i landet och bor där en idag.
Det finns några i mitt liv som vet vad som hänt. 1 av dom som visste mest om mitt liv vandrar inte längre på denna jord utan är himlens vackraste ängel. Min familj vet inget, jag har ännu inte funnit modet att säga något. Det är snart 6/7½ år sen han flyttade, och fortfarande vet ingen i familjen någonting.
Det tog ett tag att skriva detta inlägg, jag har fått gå i från och göra annat titt som tätt för att inte bryta ihop helt. En hel del av det kanske man inte hänger med på. Jag vill bara understrycka att allt som hänt under den här tiden inte står med här. Det var mer nattliga besök en dom jag valt att skriva om, och självklart stunder under den perioden som var ljusa, lyckliga och underbara!! Men eftersom jag valt att bara skriva om det TUNGA och JOBBIGA i denna blogg är det de ni kommer få läsa om.
The one who survived it all!
2010-01-11 @ 18:35:31 Permalink (¯`°•.¸ Barndomen ¸.•°´¯) Kommentarer (8) Trackbacks ()
